Halleluja och Gud afton, hemimamma! Stort TACK för dina kommentarer! Och för dina nya lästips, vilka jag ska utforska vidare senare i kväll. Men nu ska jag först vidareutveckla mitt resonemang kring Malin Wollin och jobbet som nyhetskommentator eller tyckatillare på elitnivå (= personer som kan försörja sig ekonomiskt på den sortens kneg).
Vad jag menar är så här: Steg 1 är att man börjar skriva dagbok eller dylikt. I den skriver man ned sina tankar om ditt och datt. Om dessa tankar men nedtecknar inte är alltför personliga, kommer man snart till ett stadium där man resonerar som så, att dessa tankar vill jag dela med mig av till andra.
Det är då man tar beslutet att börja blogga på webben, typ här på Aftonbladet Blogg (= steg 2). Här kan man experimentera och direkt, via den statistik som erbjuds, se hur olika inlägg, olika ämnen, olika infallsvinklar etc tas emot av "läsekretsen". Vidare kan man här (fortsätta att) öva upp sig i förmågan att bedriva ordbruk och bokstavsskötsel, dvs skriva korrekt och klatschig svenska.
Steg 3 är i princip en förfining av föregående steg, beskrivet i förra stycket. Då har man nått så långt, att man har hittat sina ämnesnischer och attraherat en rad prenumeranter som läser vad man skriver och sedan ser fram emot fler alster. Och som gärna visar sin uppskattning genom att lämna en kommentar eller två.
Du, kära hemimamma, befinner dig högst upp på steg 3. Du har avancerat till nivån BloggDrottning (BD), vilket betyder att du i hög grad styr och regerar här. Och jag föreställer mig att du tänker tankar av typen: "Hur ska jag kunna gå vidare härifrån?"
Faktiskt har du genom att tänka i de banorna i själva verket redan påbörjat en fotavveckling för att ta klivet upp till steg 4.
På steg 4 handlar det om två saker: Dels behöver man skaffa sig en ny bas, ett nytt ben att stå på, ett komplement till Aftonbladet Blogg. Dels bör man rannsaka sig själv genom att ställa sig de här tre frågorna: "Hur ska jag kunna nå en ännu större publik?" samt: "Vilka anpassningar behöver jag göra i mitt sätt att skriva OCH i mina ämnesval? samt "Är jag beredd att göra den sortens anpassningar utan att min skrivglädje försvinner?"
ETT sätt att etablera sig på steg 4 är att ta kontakt med den lokala dagstidning som ges ut i det område där man bor. Finns där mer än en tidning, får du inte förhäva dig genom att försöka medverka som publik tidningsbloggare i båda samtidigt, ty det är en dödssynd i sådana här massmediala sammanhang. Däremot kan man efter ett nej tack från tidning nr 1 gå vidare till tidning nr 2 och erbjuda sina tjänster till den i stället. Tackar alla tillfrågade dagstidningar nej till ditt förslag, är jag övertygad om att ett gratisutdelat annonsblad eller liknande gratistidning tar emot dig med öppna armar. De brukar skrika efter redaktionell text för att på så vis höja sin upplaga.
När du väl har funnit din nya plattform att blogga från (utan att fördenskull överge Aftonbladet Blogg), handlar det om att kompromissa. Vissa ämnen är helt enkelt inte gångbara. Bland de ämnen att ta upp som är gångbara finns det de som är mer intressanta än andra att ta upp och redovisa (även) i bloggform. Din uppdragsgivare har antagligen vissa önskemål. Till exempel vill han att du skriver huvudsakligen om ungdomsrelaterade frågor, om bloggen är tänkt att publiceras på tidningens ungdomssida. Eller tv-programsrelaterade om bloggen ska spegla tv-kanalernas utbud - och så vidare.
Jag rekommenderar dig, hemimamma, att satsa på en relationsfokuserad blogg. Det ämnesområdet - relationer mellan föräldrar barn samt relationer mellan vuxna och/eller mellan barn - har dels en stor potentiell publik/läsekrets och dels är du kunnig på området.
På din egen hemsida på Aftonbladet Blogg kan man läsa vilka dina mest använda nyckelord/taggar är; jag citerar: sorg, regeringen, draken stiger i motvind, barn, sen avnavling, emma, humor, mamma, göran hägglund, kärlek, glädje, mat, lars ohly, orättvisa, skrivande, jämställdhet, solidaritet, debatter, valet, mobbing, tv, dikter, respekt, sex, hundattack.
Under förutsättning att du inte ska bli en politisk bloggare föreslår jag att nöjer dig med att blogga om sådana saker och företeelser som hör till följande taggning: sorg, draken stiger i motvind, barn, humor, mamma, kärlek, glädje, mat, orättvisa, skrivande, jämställdhet, solidaritet, mobbing, tv, dikter, respekt, sex.
Med dessa taggar/nyckelord täcker du in en stor del av den nisch jag här ovan benämnde relationsfokuserat bloggfokus.
Faktiskt var det genom att tänka i dessa banor som jag kom in på Aftonbladet Wendelas Malin Wollin. Relationsfokuserat innehåll - det är även hennes stora nisch.
Det betyder inte att du måste tycka och tänka precis som Malin Wollin gör. I stället är det väl en stor fördel, ifall du hyser från henne avvikande åsikter, ty det indikerar ju att det borde kunna finnas plats och utrymme för ytterligare minst en tyckatillare.
Malin Wollin har redan svingat sig upp till steg 5, dvs tjänar pengar på sitt skrivande. Eftersom du, hemimamma, har kapacitet att nå steg 5 precis som Malin Wollin har gjort, kan det finnas skäl att se hur man arbetar på den nivån.
Den som befinner sig på steg 5 har inte lika fria händer som den har som fortfarande håller till på steg 4. Och på steg 4 har man i sin tur mindre frihet än på steg 3. Men detta kan man inte göra mycket åt; det hör till spelets regler så att säga. Löneslaven måste alltid vara beredd att anpassa sig till slavägarens/arbetsgivarens/uppdragsgivarens önskemål.
Så hur jobbar då en sådan som Malin Wollin? Jo, jag tror att hon arbetar hemifrån i stor utsträckning. Men hon har nära kontakt med tidningsredaktionen. Hennes (bloggliknande) artiklar i tidningen har en likartad tillkomsthistoria. I det ständiga nyhetsflödet dygnet runt dyker det givetvis upp nyheter med relationsinnehåll. Det kan vara undersökningar som publicerats i populärvetenskapliga tidskrifter typ Psychology Today, allehanda enkäter som rör samlevnadsfrågor (typ "Fem saker som kvinnor sällan berättar för sina män" eller "Vilka män är det som slår sina kvinnor?" etc).
Malin Wollins specialitet är att plocka ut en av dessa intressanta relationsnyheter som dagligen passerar revy på en tidningsredaktion. Sedan skriver hon en betraktelse som knyter an till innehållet i en av dessa nyheter. Hennes styrka som journalist är att ge nyheten en extra och gärna också en extra personlig twist. Vilket är lätt för henne att hitta, eftersom hon som småbarnsmamma har en rik egen fatabur att hämta händelser och erfarenheter ur.
På detta vis får den utvalda nyheten två ben att stå på. Dels en artikel som presenterar fakta från undersökningen eller enkäten i fråga, dels en artikel (= Malins egen) med personliga referenser till just denna nyhet. Det här tillvägagångssättet tillför nyhetspresentationen i tidningen extra nerv och engagemang.
Jag vill mena, kära hemimamma, att du i mångt och mycket påminner om Malin Wollin i ditt sätt att arbeta redan i nuläget. Du har en ovanligt stor fatabur från vars hyllor du kan hämta åsikter, erfarenheter och liknande tankegods som gouteras av dina läsare. OCH du har förmågan att tillföra den där knorren eller twisten som ger själva nyheten (alltså den nyhetsartikel som du utgår ifrån och bygger dina egna resonemang på) en extra dimension eller två.
Kort sagt: Du äger redan de egenskaper och skrivartalanger som har fört Malin Wollin upp till steg 5. Den enda (?) stora skillnaden mellan Malin och dig är att hon redan har lyckats svinga sig dit upp till steg 5-plattformen, medan du fortfarande dväljs på steg 3.
Dock har du modet att svinga dig högre upp på stegtrappan. Jag läser mellan raderna att du leker med tanken att gå vidare, uppåt.
Men du äger inte bara modet. Även talangen - eller snarare talangerna - har du. Ty du skriver en ovanligt bra svenska, du äger den nödvändiga ämnesbredden, du har de erforderliga livserfarenheterna, du kan beröra, ja, du kan till och med, vid behov, reta upp folk, en förmåga som faktiskt kan sägas ha ett visst plusvärde, inte minst från steg 3 och upp till steg 5 (fast reta upp folk-förmågan bör användas med stor måtta, anser jag).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar